Om jag har full kontroll så går det för långsamt

Hon är både CIO (IT-chef) och ansvarig för E-handeln hos detaljhandelsföretaget Indiska – det betyder full fart nästan hela tiden. Trots det försöker Anneli Furustad se till att ge alla medarbetare den tid var och en behöver samtidigt som hon hittar luckor för att fylla på med egen positiv energi. Och inte nog med det, hon hinner nätverka också. Anneli är övertygad om vikten av att få och dela inspiration och lärande med andra och hon bygger ständigt på sin egen kunskap. Möt chefen som strävar efter att få alla att ro åt samma håll!

Det är verkligen inte likt mig men när jag ska besöka Indiskas huvudkontor går jag fel och står en god stund och väntar utanför det som visar sig vara ett soprum. Tills sist ringer jag Anneli och hon guidar mig vänligt till rätt ställe utan att låtsas om min fadäs. Väl på plats slår vi oss ned i ett ljust konferensrum. Det innehåller som vanligt bord och stolar men också några fina ljuslyktor och prydnadssaker som gör det inbjudande och trevligt – det känns direkt att jag befinner mig hos Indiska.

 

Det funkar inte att bara titta i skärmen

Jag inleder intervjun med Anneli som jag brukar det vill säga med att fråga om hennes första chefsjobb. ”Jag jobbade som IT-tekniker på ett företag och blev ombedd att starta upp en helpdesk-funktion. Det innebar att jag tillsammans med några medarbetare skulle arbeta mot tydligare processer och ett bättre arbetssätt men jag hade inget formellt chefsansvar. Även om jag anade att det kunde bli en utmaning att leda personer som jag tidigare hade varit arbetskamrat med blev det svårare än jag trodde. Jag var ung och ganska oerfaren och jag tyckte att det var svårt att få tillräcklig auktoritet i min ledarroll. Idag vet jag att det antagligen hade blivit enklare för mig och gett bättre resultat om jag tydligare hade efterfrågat mer befogenheter och inte bara axlat ansvaret.”

Klokt, tänker jag, och ber Anneli berätta om hur hon utövar sitt chefs- och ledarskap idag. Anneli ler brett och säger med eftertryck: ”Vi inom IT kan ibland vara bättre på teknik än på social interaktion men vi måste sträva efter att vara nära affärsverksamheten, möta andra medarbetare där de är och ha en bra dialog med dem. Då går det inte att bara ’titta i skärmen’ och jag anstränger mig alltid för att vara tydlig med vilka förväntningar som finns. Det gäller både mina förväntningar på medarbetarna och de som de har på mig. Sedan ser jag till att följa upp och att återrapportera det vi gör ut i organisationen. På det sättet blir det tydligt för både för mina medarbetare och för alla andra hur vi arbetar och vilka mål vi uppnår.”

Anneli har jobbat länge inom IT-området, bland annat var hon under några år driftchef med ansvar för servrar och andra IT-system hos Mekonomen. Mekonomen, som bland annat säljer biltillbehör, är liksom Indiska ett detaljhandelsföretag men affärslogiken skiljer sig åt förklarar Anneli. ”Den som köper något till sin bil har ett specifikt behov vid en viss tid och letar upp det som hen behöver. Kläder och heminredningsartiklar köper vi däremot ofta spontant när vi hittar något som vi gillar. Det här är något som jag måste beakta i mitt beslutsfattande och jag brukar säga att om jag har full kontroll går det antagligen för långsamt. Vi måste helt enkelt utvecklas i samma tempo som kunderna och det kan innebära att vi måste ta kalkylerade risker ibland. Dessutom gillar jag när saker och ting går fort!”

 

Lika för alla men olika när det behövs

När jag frågar Anneli om hon under sina ungefär 10 år som chef och ledare har lärt sig något särskilt som hon vill dela med sig av till Chefsverkstadens läsare nickar hon och säger sedan: ”Mycket i ledarskapet handlar om att lära känna, bry sig om och tycka om människor. För mig är det viktigt att alla medarbetare får uppmärksamhet av mig. Därför ser jag till att ha fasta tider inbokade med alla samtidigt som jag försöker jag läsa av människorna omkring mig för att se om någon mår dåligt eller behöver extra stöd på något sätt. Det handlar helt enkelt om att se var och ens behov och anpassa mitt beteende efter det.”

Nu kan jag inte låta bli att spela in en egen fundering kopplat till det som Anneli just har sagt. ”Det finns modeller om grupputveckling som jag ibland kan vara lite kritisk till. De bygger på att ledaren tillsammans med gruppen ska gå igenom några utvecklingssteg för att med tiden bli effektiv och välfungerande. Samtidigt utgår teorierna från att en grupp där medlemmar kommer till, slutar eller byts ut – något som brukar hända ofta – tenderar att falla tillbaka i utvecklingen. Då borde det väl bli svårt att nå ända fram i gruppens utveckling, vad tror du om det?” Anneli förstår precis vad jag menar och svarar: ”Sådana modeller kan vara bra att ha i bakhuvudet men man får inte luras att tro att de alltid stämmer med verkligheten. Istället för att utgå från att allt går i givna utvecklingssteg brukar jag tänka att det handlar om att springa en lång löpsträcka där man inte riktigt vet var målet är eller vilka hinder man kan stöta på – det gör resan spännande! Jag vill helst inte vara en chef som bestämmer mycket utan ger hellre ett stort ansvar till mina medarbetare. Samtidigt är det viktigt att alla ror åt samma håll och om det inte funkar måste jag vara tydlig. I sådana situationer försöker jag ändå undvika att ägna för mycket tid åt de som inte bidrar lika mycket, det kan faktiskt gå fortare om de som redan ror fort ror ännu fortare. Alla måste förstås bidra men olika individer har olika förmågor och deras insatser kan variera över tid, det är något jag måste acceptera.”

 

Utveckling sker tillsammans

Anneli utvecklar regelbundet sin kompetens genom att till exempel delta i distansutbildningar vid universitet och högskolor men minst lika mycket energi lägger hon på lärande genom nätverkande. ”Jag är aktiv på LinkedIn och där får jag många kontakter och blir ibland inbjuden till olika event, jag går på så många jag hinner. Sedan träffar jag då och då tidigare arbetskamrater och andra kloka personer som jag har i mitt nätverk. Det ger mig både inspiration och nya kunskaper. Jag har också ett knep som jag använder mig av. Vid varje viktigare eller större möte där jag deltar söker jag aktivt efter saker som jag kan ta med mig hem, använda själv eller tipsa andra om.”

Men Anneli är inte bara mån om sin egen utveckling, hon gör också det hon kan för att stärka andra. ”För mig har det varit viktigt när jag har fått höra ’Du kan! Ta plats och våga!’ och det försöker jag förmedla vidare till andra. Sedan avsätter jag regelbundet tid, både på egen hand och tillsammans med medarbetarna, för reflektion eftersom det är ett bra sätt att utvecklas.”

 

Annelis bästa råd

Som vanligt har tiden rusat alldeles för snabbt och någon knackar på dörren till rummet där vi sitter – det är deras tur nu. Egentligen har Anneli ett nytt möte som ska börja direkt men hon tar sig tid för några avrundande minuter i foajen. Jag utnyttjar dem för att fråga om hon har några goda råd till den som vill bli chef eller kanske är ny i en ledarroll. Anneli tänker efter lite och säger sedan ”Det finns massor man kan säga om det…..”. ”Jag förstår det” säger jag ”men ta det du kommer på först.”

”Jag har aldrig räknat ut hur mycket tid jag lägger på jobbet men det är en hel del. Den som tar ett chefsjobb får räkna med att ägna en ganska stor del av sitt liv åt saker som har med jobbet att göra. Därför måste man verkligen, på riktigt, vilja vara chef. Och då menar jag inte att bli chef för att det ger hög lön och status. Den som väljer att bli chef ska göra det för att få arbeta med ledarskap och för att få ta ansvar. Sedan är det viktigt att hitta ett sätt att balansera kraven i jobbet med egna behov och önskemål. För egen del har jag familj och ett hus. Jag vill hinna med det men också att träna, träffa vänner och ta hand om mig själv. Därför planerar jag min vecka utifrån energier. Det betyder att jag balanserar mellan sådant som ger mig positiv energi och sådant som kräver mer av mig. Det blir lite som ett pussel där alla bitarna måste få plats.”

Det där, tänker jag för mig själv, är något som jag ska pröva när jag kommer hem – att organisera kalendern utifrån vad som ger och tar energi. Jag lämnar Indiska och Anneli Furustad med en ny bra idé och med många tankar i huvudet. Dessutom undviker jag på min väg till tunnelbanan att passera soprummet, alltså har jag lärt mig något även den här dagen!

Intervjun med Anneli Furustad gjordes av Pia Juhlin Åstrand fredagen den 4 maj år 2018. Om du har förslag på någon chef som vi borde intervjua är du välkommen att höra av dig till pia.juhlin@chefsverkstaden.se.